Mellan öarna i Kroatien

Efter att läst och hört mycket om Kroatien ska vi ta oss an att i verkligheten upptäcka det själva. Vi börjar vår resa i Dubrovnik och ö-luffar oss vidare i södra Dalmatien Text och foton: Carla och Kees Witvliet

Halvvägs längs kusten

Vi kör in i Dubrovnik via en imponerande snedkabelbro, förbi den nya hamnen där ett par gigantiska kryssningsfartyg ligger för ankar. Stadscamping Solitudo, vårt mål, är tydligt skyltat. Efter ett vänligt välkomnande får vi ett nummer på fält D; här får vi själva välja plats. Vi har tur som hittar en högt över havet där de stora kryssningsfartygen passerar på väg in i hamnen. Camping Solitudo är en bekväm camping med utmärkta sanitära faciliteter. Till och med den fantastiska poolen vid det tillhörande hotellet är tillgängligt för campinggäster. Det ligger tio minuters promenad i riktning mot stranden. Härifrån har man en lysande utsikt över havet.

Dubrovnik

Efter frukost hoppar vi upp på cyklarna nyfikna på vad Dubrovnik har att erbjuda. Den gamla staden är lätt att nå för en van cyklist (den som inte gillar backar tar bussen som stannar utanför campingen). Efter en cykeltur på tre kilometer stannar vi och parkerar cyklarna vid stadsmuren för att gå vidare till fots. Via den breda stadsporten kommer vi direkt ut på ”Stradun”, stans pulsåder, en kakelbelagd gågata som leder ända ner till hamnen. I Dubrovnik ligger sevärdheterna tätt: Europas äldsta apotek från 1317, beläget i gången mot Fransiskanerkyrkans kloster, har fortfarande öppet. Tidigare drevs det av munkarna, nu tillhör det staten. Hundratals glasflaskor med piller och elixir står prydligt uppradade, gammal reklam för värktabletter pryder disken.

Centrum vimlar av små sidogator, fullproppade med restauranger och dukade bord under tvätt som hänger på tork. Vi löser entré till stadsmuren (90 kuna/116 kronor) per person) och vandrar runt staden uppe på den två kilometer långa muren. Vilka vyer, ett friluftsmuseum ligger för våra fötter. Vi undviker alla backkrön på vägen tillbaka till husbilen. På vår egen campingterrass med unik utsikt njuter vi efter en härlig dag. Dubrovnik kallas för pärlan vid den adriatiska kusten! Vi förstår varför.

Gamla Stan i Dubrovnik sedd från ringmuren
”Stradun” är gågatan i gamla Dubrovnik, helt belagd med kakel.
Vinprovning i Peljesac

Orebič på Pelješac halvön

Återigen upp tidigt, väcks av fartygens sirener! Njuter av frukosten för att sedan lasta cyklarna på husbilen, ställa in stolarna och sedan köra iväg igen. Vi lämnar Dubrovnik via bron och tar kustvägen i riktning mot Split. Efter tre mil dyker en vacker bukt upp, dags för en fikapaus. Byn med den lilla hamnen heter Slano. Två mil längre fram svänger vi av i riktning mot halvön Pelješac, orten Orebič är vårt mål. Den första byn på halvön är Mali Ston, längre söderut ligger Ston, en minivariant av kinesiska muren förbinder de två. Från genomfartsvägen ser man det längsta befästningsverket i Europa. Tack vare sitt fördelaktiga läge producerar Pelješac de bästa vinerna i Kroatien. Vi passerar många vinkällare och kan inte låta bli att stanna till. Med ett förråd att ta med hem återupptar vi resan. Det blir till att njuta av ett härligt glas kroatiskt vin en vinterkväll framöver.

Vy över Orebič från båten på väg till Korčula

Camping Nevio

Under loppet av eftermiddagen ser vi skyltarna för vår destination dyka upp, Camping Nevio i Orebič, en terrasscamping. Överst, bredvid den utmärkta restaurangen, finns en pool. Åtskilliga platser har fin havsutsikt, de sanitära utrymmena ser bra ut. En Maxi Konzum stormarknad ligger praktiskt belägen mittemot campingen.

Byn Orebič ligger runt ett par kilometer bort, man får trampa på ordentligt, ty ett icke oansenligt berg ligger emellan. Att sjöfartsnäringen under århundraden har varit den viktigaste inkomstkällan kan man fortfarande se på de vackra säterierna med sina exotiska trädgårdar. Här tillbringar sjökaptenerna välförtjänt sin ålderdom. Centrum är litet och har ett par souveniraffärer, självklart finns där också de berömda glassförsäljarna och några restauranger. Även färjan ut till ön Korčula avgår härifrån varje timme.

Camping Nevio i Orebic
Marco Polos födelsehus?

Korčula

Nästa dag äntrar vi på båten med våra cyklar för att ta en titt på ön Korčula, en tur som tar 20 minuter. Efter ankomst måste vi tillryggalägga tre kilometer rejäl klättring uppför för att nå staden Korčula. Vi släntrar genom gamla stan och besöker Marco Polos (omstridda) födelsehus. Öborna är i varje fall övertygade om att här finns den berömda upptäcktsresandens rötter. Därefter köper vi på rederiet Jadrolinijas kontor biljetter till ön Hvar. Från Korčula går det en båt två gånger i veckan. Priset för husbil och två personer är 900 kuna/1 156 kronor. På kvällen avnjuter vi en härlig fiskrätt på campingrestaurangens uteservering och ser solen gå ner i havet.

Ön Hvar

Halv tolv följande dag avgår båten från Orebičs. Vi anlöper Korčula lagom i tid för att ta båten till Hvar klockan ett. Båtens slutdestinationen är Split med ett stopp på vägen i Stari Grad, en hamn på ön Hvar, vår destination. Det speciella med båten är att man kör ombord på sidan. En tämligen liten ingång men personalen är lugn och ger tydliga anvisningar. Vi installerar oss därefter uppe på däck i solen och njuter för fullt av båtturen som tar drygt tre timmar. Ombord finns en restaurang och en bar. Vi kör nära kusten där trafiken är tät, verkligen ingen tråkig tur! Lagom i tid, runt halv fem, kommer vi fram till ön Hvars hamn. Hvar är 68 kilometer lång och som mest 11 kilometer bred. Den ligger mellan Korčula och Brač, parallellt med fastlandet. Enligt ett känt amerikanskt resemagasin en av de vackraste öarna i världen. Naturen är karg, hårda obebodda kullar täckta med ogenomträngliga snår och isolerade grottor. I söder slutar bergen abrupt i havet. De flesta invånare bor på den västra delen, där ligger de mest skyddade hamnarna och där finns den bördigaste marken. Lavendelodlingarna är berömda. Skörden tas mellan början av juni till början av augusti. Den lilla byn Grablje (60 invånare) har den största lavendelproduktionen i Europa. Söder om Hvar finns många vingårdar så vinentusiasten blir mer än nöjd här.

Båten som tog oss från Korčula till Split, via Hvar och Stari Grad.
Vi rullar av färjan i Korčula för att ta båten som ska föra oss till Hvar och sedan vidare till Split.
Hvar från sjösidan.
Här äter man det havet ger.

Camping Vira

Camping Vira ligger ungefär två mil från Stari Grad. Vi passerar staden Hvar, öns största stad med samma namn som ön. En halvmil senare ser vi campingskylten. Campingen ligger vackert belägen på en landtunga mellan två bukter. Havsvattnet är kristallklart i en mängd blå nyanser. Anlagda terrasser i terrängen under höga barrträd ger en fenomenal utsikt över havet. Sanitära utrymmen har alla bekvämligheter man kan önska sig och är rena och snygga. En trevlig strand med solbäddar och strandbar hör till campingen och en utmärkt restaurang bidrar till trivseln. Wifi är gratis, bäst täckningen finns kring receptionen. I den perfekta servicen ingår också en bussförbindelse som går några gånger om dagen in till staden Hvar (20 kuna/24 kronor.) Eftersom vägen mellan campingen och staden är brant tar man ogärna cyklarna.

Vägen till Camping Vira utanför Hvar
Camping Vira är en liten pärla, strandnära, bra faciliteter och bra restaurang.
Man kan ha det sämre
Torget mitt i Hvar, en utmärkt plats att sitta på ett café och titta på människor.

Staden Hvar

Första dagen njuter vi av sol och bad, klart vatten och behagligt varmt! På kvällen vid sjutiden tar vi pendelbussen till staden Hvar för att äta en mysig middag och bekanta oss med stället. På utsatt tid prick tio kommer bussen och vi är snabbt tillbaka till vår husbil. Nästa dag bestämmer vi oss för att ta husbilen in till stan. Hvar är en mondän hamnstad, också känd som Kroatiens St.Tropez. Hela centrum är bilfritt, de små gatorna har inga gatunamn, man går på måfå och får lita på lokalsinnet. Det centrala torget, som påminner om San Marcoplatsen i Venedig, är stadens bultande hjärta, omgivet av serveringar. Med kaklad beläggning är det ett torg man inte bara korsar, man skrider över det. Uppe på stadens kullar ligger det Spanska fortet, en klättertur på ungefär 20 minuter. Det har spanska militäringenjörer, som en gång påbörjade bygget, att tacka för sitt namn. En strålande utsikt är belöningen man får för klättrandet. På kajen längs med hamnen går det livligt till, tiotalet taxibåtar försöker locka med sig turister ut till någon av de många öarna. Även praktfulla segelbåtar och yachter lägger till här. Nattetid börjar det brusande livet på riktigt på många av de mondäna nattklubbarna längs med hamnen, men det är inget för oss. Jetsetfolket har nog en annan uppfattning!

Bilcampingen Seget vid Trogir

Vi tar avsked av den vackra ön och åker mot Stari Grad och tar halvtolv-båten båten till Split (809 kuna/1 040 kronor). Överfarten tar två timmar. Vi får ett flyktigt intryck av Split, en stor stad med många industrier och gamla byggnader. Som avslutning på vår upptäcktsresa besöker vi staden Trogir, framförallt för att här ska enligt sägnen Kroatiens bästa glasstillverkare finnas. Två kilometer norr om Trogir hittar vi en trivsam liten camping (Autocamp Trogir) i en olivlund, fantastiskt belägen vid havet. Enkla sanitära anordningar, duschen är ren, vattnet varmt. Affär på campingen är helt okej, men köp bröd från bageriet i byn. En liten boulevard på drygt två kilometer löper längs med campingen. Gamla Segets lilla centrum ligger ett par hundra meter från campingen. Det omfattar några gamla hus, ett par utmärka matställen, liten kyrka och en fiskehamn. Kvällstid sitter männen här på en träbänk och småpratar.

Autocamp Trogir i Seget. Man kan stå sämre…
Hamnen i Trogir, hit kan man åka med taxibåt från campingen i Seget
Är man i Trogir ska man absolut äta en glass. Finns i alla smaker du kan tänka och kostar betydligt mindre än i exempelvis Italien.

Trogir, glassens Valhalla!

Från campingen cyklar man i sakta mak tio minuter till Trogir. Man kan alternativt ta taxibåt till hamnen i Trogir för 20 kuna/26 kronor. Framförallt kvällstid är det en mysig utflykt. Den här medeltida staden, som finns med på Unescos världsarvslista, med sina kullerstensbelagda gränderna och fantastiska katedral, rekommenderas varmt. På en daglig livlig marknad säljer den lokala befolkningen egenproducerade varor. Stans blickfång är den stora kajen där de dyraste yachterna ligger för ankar. Härifrån tittar jetsettarna ner på pöbeln medan de sippar en drink. Men viktigast är ändå glassen. Italien är känd för sin men räkna inte ut kroaterna, hur många smaker som helst, otroligt gott och väldigt billig! Man behöver inte leta efter ett glasscafe, man ramlar över dem.

Vår resa går mot sitt slut. Vemodigt tar vi avsked av det här underbara landet med sin gästfria och vänliga befolkning. Vi har förlorat våra hjärtan till Kroatien och säger med en mun: Doviđenja!

Vackra, vackra Kroatien. Att ”ö-hoppa” med husbil är något vi rekommenderar alla att göra.

Dela detta:

Dela på facebook
Dela på pinterest
Dela på email
Dela på print